Bok-oro

Ok, i början av resan skrev jag lite om min oro för att jag packat med mig fel böcker på resan. Resan skulle ju nämligen bli tänkt att hjälpa mig ladda om batterierna som totalt sinat innan semestern. Hur tänkte jag när jag (nästan) enbart packade med böcker om diverse trauman och jobbiga livsöden? Mitt sinne och mitt hjärta var inte alls redo att ta sig an detta utan en eller annan Marian Keyes (heter hon så?) hade kanske suttit bättre. Trodde jag då…….
Nu vet jag ju att även i de mest jobbiga berättelser finns något som gör oss starka och i varje bok, eller i alla fall de flesta, finner vi något som vi kan ta med till ett annat tillfälle. En ny lärdom eller en bekräftelse på något vi visste sedan innan eller helt enkelt bara njutningen av ett vackert skrivet språk där vi kan läsa en mening om och om igen just bara för att den är så vackert skriven.

Vad jag vill komma fram till är att jag verkligen tog med mig rätt böcker. Jag tänker inte rabbla upp allt jag fick ut av denna resas läsning. Men kort måste jag bara få nämna att man aldrig kan få nog av den underbara Chimamanda Ngozi Adichie. Den som inte ännu inte läste hennes böcker “En halv gul sol” eller “Lila Hibiskus” bör springa till bokhandeln eller biblioteket per omgående. Den som inte upptäckt Sofi Oksanens fantastiska berättarteknik och intressanta skildringar har något att se fram emot. “Utrensning” är en fenomenal bok. “Tårtgeneralen” av Filip Hammar och Fredrik Wikingsson nådde långt över mina förväntningar. De bjöd på igenkännande ögonblick från en tid inte alls långt borta och de vävde ihop sin, eller Hasses Ps, berättelse på en snyggt sätt. Sara Kadefors bok har jag redan skrivit om i tidigare inlägg så jag hoppar det nu.

Har just köpt en ny bok på Bangkoks flygplats. Kommer vid skrivande stund inte ihåg vad den heter. Men den handlade om att det är enklare att fly än att åter komma tillbaka.

Ellen fick också med en packe böcker. Som den bokmal hon är läste hon slut på dem ganska snabbt. En glad överraskning är att hon gillade Alexander McCall Smiths “Akimbo och krokodilmannen”. Hilma den gullungen tog med en bok om att rita olika djur och en hel bok bestående av Bellmanhistorier. En av mina favorit-bellmanhistorer är när Bellman ger jätten uppdraget att fånga fisen och måla den grön. Björns favorit är när Bellman önskar sina vänner tillbaka. Hilmas favorit är när Bellman landar i skit och Ellen gillar den med bajskorven.

Björn vinner i alla fall tävlingen årets-tyngsta-bok-i-handbagaget då han vägrade lämna Arlanda utan att införskaffa Lapidus nya, “Livet Deluxe” (Som jag också läst ut reds anm).

Det var allt från Jessica