I morse, eller rättare sagt inatt, då vi åkte ut till Arlanda var det riktigt kyligt i luften. Då var det svårt att föreställa sig att vi, jag, Ellen och Hilma, några timmar senare skulle strutta omkring i bikini. Men faktum är att det var precis vad vi gjorde.
Några timmar senare är väl en underdrift, resan tog ju sin tid så jag ändrar formuleringen till flera timmar senare istället. Att resa med Ellen och Hilma är faktiskt en sån fröjd att varje minut går så snabbt, det känns aldrig jobbigt. Undrar ofta vad vi gjort för gott som förärats med dessa underbara små människor.
Pappa Björn lämnades hemma i Stockholm och det var väl sisådär populärt hos tjejerna. Både grät enormt då han vinkade av oss på flygplatsen. Helt klart underligt att inte åka alla fyra tillsammans, det gör vi ju vanligtvis jämt. Nästa resa blir det allihopa igen!
Att kliva ut på Boavista var enormt skönt. Det var varmt! Men, värmen som mötte oss var inte obekväm trots att vi inte var helt rätt klädda. På tal om klädda, hur kommer det sig att 90 % av de vuxna (männen) reser i mjukisbyxor? Är det månne en charterföreteelse? I alla fall något som jag varit lyckligt ovetandes om.
Hotellet, Riu Karamboa, ligger väldigt lägligt i förhållande till flygplatsen. Från flygplatsen kan man nämligen se hur det tornar upp sig exakt som ett sandslott bara en kort bit därifrån.
Här ovan sitter tjejerna i bussen som tog oss från flyget till hotellet. De valde såklart platserna längst fram och var snabba att sätta på bälte.
Det tog inte många minuter för Ellen och Hilma att svida om till badkläder när vi väl installerat oss i vårt rum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar